tableforone

Sitter som vanligt och väntar utanför aulan i bibliotekshuset på att mina grupp-kompisar ska komma..

Jag åker alltid in till Örebro lite för tidigt, men jag tycker om att ha tid på mig och slippa stressa. Speciellt med tanke på att det är typ 1 miljard stoppljus på vägen hit, och när jag sedan kommer fram så ska jag hitta en parkering, köpa biljett och därefter försöka orientera mig till vilken lokal det är vi ska vara i.. Då är det skönt att ha lite extra tid på sig, så att man inte får ett nervsammanbrott när sådana saker som att biljettautomaten inte vill fungera och hugger tag i bankkortet så att man inte får ut det och måste ringa kundtjänst för intruktioner händer, som det gjorde idag..

 

Kuuuul!

 

Lång kö bakom mig, det regnade och blåste och där står jag och ockuperar automaten liksom. Pinsamt.

Men sånt händer, det löste sig tillslut och nu sitter jag som sagt inne i värmen och väntar.

 

Den här veckan har jag varit ett vrak, känns det som.. Uppgiften vi håller på med ska vara inne imorgon, så efter det kan jag slappna av. Eller? Näe, inte direkt. Det här är ju bara introduktionsveckan, det är efter den här veckan som "den riktiga" kursen drar igång och då kommer både tempot och kraven att höjas med.. ja.. ska vi säga det dubbla? Minst? Fyfan..

 

Undrar ibland om jag inte har tagit mig lite vatten över huvudet.. Vad faaan har jag gett mig in på? Ska jag lära mig allt det här?! Jiiiiisseeeeess!! Men så i samma andetag försöker jag lugna mig med att det är ju faktiskt meningen att jag just ska lära mig det här, det är inte meningen att jag ska kunna allt innan vi börjar.. Hade jag kunnat det så hade jag ju liksom inte behöva gå den här utbildningen, eller hur? Ett steg i taget, luuuugn i bussen Malin. Det löser sig!

 

Men fan, jag är nervös. Och stressad, typ hela tiden. Jävla skit.

Andas Malin, andas..

 

Nu kom Jessica, dags att vara social.

Pusshejs!

 

Japp, som rubriken så fint avslöjar så var det min andra skoldag idag. Känns stort. Och ovant. Ämnet är ju gigantiskt egentligen, om man tänker efter, och när jag gör det så slår tanken "vad faaen har jag gett mig in på" mig som ett knytnäve rakt i pannan.

Fast på ett bra sätt! Faktiskt!

 

 

Det är dock några saker som gör att jag stundtals känner mig helt väck.. Några "lösa trådar", liksom. Som tex det här med tåg/busskort. Det ska jag dock se till att ta tag i imorgon. Så det löser sig. Hoppas jag.

 

En annan sak som känns lite.. sådär.. är att det under denna första termin i stort sett bara är grupparbete som gäller. Inte för att jag på något sätt har något emot att träffa nytt folk eller samarbeta med andra människor, utan mer för att jag gick in i hela den här plugg-grejen med inställningen att jag ska köra mitt race, plugga som en dåre när jag kan och den tiden jag inte spenderar med huvudet i böckerna skulle jag spendera med min underbara familj. Men det går liksom inte nu..

De schemalagda lektionerna är inte så många, det är mycket eget arbete som gäller (vilket jag visste från start), men den egna studietiden kan jag ju nu, i och med att vi är en grupp, inte planera som jag vill. Det, i sin tur, gör att det blir ett jävla pysslande och meckande för att få ihop ett schema för Jack att ge till dagis. Jag får liksom höfta lite, chansa och ha mig. Sånt tycker jag är piss jobbigt. Att inte veta. Ovisshet av alla dess slag, vare sig det gäller små skitgrejer som vad man ska äta till middag eller som i det här fallet vilka tider det är som gäller, hatar jag.

 

Men det är som det är. Vi fick reda på vilka grupper vi är indelade i nu på kvällskvisten.. Så imorgon får jag förhoppningsvis lite klarhet i, och struktur på, tider osv.

 

För övrigt så har jag setat och pluggat en hel del idag, påbörjat läsningen i båda böckerna jag köpt på mig, så det känns rätt okej. Nu ska jag bara se till att det fastnar också, vilket är en helt annan femma då jag stundtals knappt kommer ihåg vad jag heter, haha. Men vafan, det sätter sig väl någonstans, eller hur?!

 

Känns som att det blev ett aningen gnälligt inlägg idag, men tanken är ju att ni ska få följa mig på den här resan och det innebär ju såklart både i med och motgångar. Det blir en bergodalbane-resa, garanterat, hehe.

 

 

Näe, nu ska jag nog sova lite.

Vi hörs hörrni, Pusshejs med er!

 

.. Imorgon vänder jag blad i "Boken om Malin" och börjar på det nya kapitlet jag nämnde tidigare. Från och med imorgon kommer mitt liv att se något annorlunda ut. Om jag är taggad? Svar ja. Är jag nervös? Mycket.

 

Imorgon börjar jag plugga Ekonomi vid Örebro Universitet. Det tog ett bra tag (en sisådär 7 år..) för mig att bestämma mig. Ska jag plugga vidare, ska jag inte? Om jag ska, vad ska jag studera? Nu har jag äntligen bestämt mig, som sagt valt ekonomi, och tänker gå all in. Bättre sent än aldrig va?

 

Så nu vet ni vad det är jag ska göra. Hoppas att ni håller tummarna för mig..

Nu ska jag nog försöka sova. Pussnatti.

Ni är fortfarande några tappra själar som tittar in på min lilla blogg, himla kul att se tycker jag!

Om någon vecka börjar ett nytt kapitel i mitt liv, en stor utmaning står för dörren och jag funderar på om jag ska sätta igång att blogga igen så att ni får hänga med på den resan?

 

Bra sugen är jag ju, det ska jag inte sticka under stolen med.. Men huruvida tiden och orken kommer att finna där vet jag inte än, så det får väl helt enkelt tiden utvisa. Ett inlägg om dagen ska man väl kunna klämma ur sig iallafall, hehe.

 

Några av er kanske blev lite nyfikna nu på vad fanken det är jag ska sätta igång med egentligen, det kommer jag att berätta för er.. Så småning om. Just nu måste jag fokusera lite.

 

Pusshejs sålänge!